Ifrågasatt god man fick fortsätta

Selma Yohannes tidigare gode man är polisanmäld, anklagad av Selmas advokat för att ha misskött Selmas ärende.

När Selma försökte få gode mannen utbytt, ansåg Överförmyndarnämnden dock henne inte olämplig för uppdraget.

På Överförmyndarnämnden, som har tillsyn över gode män i Filipstad, Degerfors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors, kan och får chefen Magnus Warnicke inte uttala sig om ett enskilt fall.

Men av hans svar på generella frågor kan man dra slutsatser. Till exempel att Selmas gode man klarade en granskning av nämnden efter klagomålen som Selmas advokat berättat att Selma haft på sin gode män.

Vad händer om en asylsökande vill byta god man?

– Barnen har inte rätt enligt lag att ansöka om byte av god man. Däremot kan de inkomma med önskemål om att få byta god man eller inkomma med klagomål. Då prövar Överförmyndarnämnden de uppgifter som kommit in, säger Magnus Warnicke. Det som Överförmyndarnämnden ska pröva, är om en god man är lämplig att kvarstå i uppdraget eller inte. Det bygger inte på åsikter, utan är en prövning av de fakta som ligger på bordet.

Bevaka rättigheter

Advokaten Emelie Hillert tycker att Selmas gode man borde sagt upp sig själv tidigare. Nu lämnade hon uppdraget först när Selma skickades från Sverige - och advokaten anser att gode mannen till och med kan ha bidragit till att Selma inte fick stanna.

Enligt Hillert har Selmas gode man motarbetat Selma, och bland annat skrivit i ett mejl till Migrationsverket att hon tror att den ensamkommande Selma har kontakt med sin mor och att Selma blivit skickad av familjen till Sverige för att hela familjen ska få komma till Sverige om Selma får uppehållstillstånd.

Om man jämför till exempel med en brottsmisstänkt som erkänner ett bankrån för sin advokat men vill hävda sig helt oskyldig i rätten - då får advokaten avsäga sig uppdraget. Finns det någon motsvarighet till det för gode män, att man inte skulle kunna vara god man för ett barn man inte tror på?

– Nej, det finns det väl inte. Det en god man ska göra, oavsett om man är för ensamkommande barn eller för vuxna, är att bevaka sin huvudmans eller barnets rättigheter. Det är grundprincipen, säger Magnus Warnicke.

Men kan man göra det om man inte tror på barnet?

– Hur tänker du då?

Att man om man inte tror på det barnet säger i sin asylsökan, kanske man inte är lika noggrann eller så?

– Ensamkommande har i normalfallet en jurist som företräder dem, så det är den som ska föra den talan, hos Migrationsverket och så. God man ska ju egentligen i de fallen bevaka att juristen gör sitt jobb. De juridiska delarna och asylprocessen är i normalfallet ett juridiskt ombud som sköter, säger Magnus Warnicke.

Får utbildning

Gode män får innan de börjar sina uppdrag information både i form av skriftligt material och en utbildning från Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Har det här ärendet inneburit att ni sett över era rutiner på något sätt?

– Vi har goda rutiner för hur saker och ting prövas. Bland annat kollar vi ju lämpligheten på alla som får ett uppdrag, innan de får uppdraget. Där följer vi den lagstiftning som finns och gör kontroller. Sen ska alla gode män för ensamkommande barn lämna in en redogörelse var tredje månad för vad de gör och sen tittar vi på det och kommer det in andra saker i ärendet kollar vi på det också, säger Magnus Warnicke.

Om den nu ifrågasatta gode mannen får fler uppdrag efter diskussionerna som uppstått uttalar han sig inte om. Det är ju också ett enskilt fall.