En hel lunta med sparförslag som berör alla kommunens skolor får tummen ner av politikerna i barn- och utbildningsnämnden.
– Gör vi allt det där, får vi dåliga skolor, säger Olle Engström, vice ordförande i bun.
På listan finns såväl stora personalneddragningar som hopslagningar av klasser. Även nedläggning av två byskolor finns med på förslagslistan.
Grundskolan måste spara pengar och vid senaste mötet med barn- och utbildningsnämnden presenterade förvaltningschefen Jan-Erik Andrén hur besparingarna skulle kunna fördelas över skolorna.
Det handlar om både lärartjänster och assistenttjänster som sparas bort.
Bland annat skulle Ferlinskolan tappa 8,5 lärartjänster, 2,5 elevassistenter och 2,0 lärarassistent. Åsenskolan föreslogs mista 6 lärartjänster och 2 elevassistenter, Strandvägsskolan till och med 15 tjänster totalt.
"Det funkar inte"
Förslaget är dock inte realistiskt, anser Patrik Fornander (M), andre vice ordförande i bun.
– Det funkar inte. Vi kan inte dra ner på personal i den omfattningen. Då får vi Skolinspektionen på oss, säger han till FT.
Också Olle Engström (S) är negativ till att försöka driva igen så massiva neddragningar.
– Det straffar sig själv. Skulle vi göra allt det där, får vi så dålig skola att vi hamnar längst ner på listan, säger han.
Patrik Fornander påminner om att rektorn på varje skola har ansvar för att alla elever får den undervisning de har rätt till. Skulle man dra ner så mycket, skulle det inte gå att uppfylla det kravet, anser han.
Han hävdar också att inte heller tjänstemännen som räknat fram förslagen anser att de realistiska.
– Nyttan med det här var väl egentligen bara att visa en schematisk bild av vad man måste göra om man ska spara 20 miljoner.
Byskolorna inte fredade
Båda är också överens om att byskolorna ska vara kvar. Enligt redovisningen av "möjliga" sparförslag skulle det spara totalt 4 miljoner per år att lägga ner i Nordmark och Brattfors.
– Men vad skulle det få för total effekt? Hur många familjer skulle inte flytta hit då och hur många skulle flytta ifrån? säger Patrik Fornander.
– Det bor ju folk i byarna och de betalar ju skatt de också, säger Olle Engström.
Snarare än ekonomin bör andra faktorer påverka byskolornas framtid, anser han.
– Det beror på befolkningsutvecklingen och att vi får bra lärare, så att vi har en bra kunskapsnivå.
Skarpare förslag
Så vad vill de båda spara på istället? Jo, både Olle Engström och Patrik Fornander hoppas att förslaget om en sammanslagning och omflyttning av elever mellan Strandvägsskolan och Åsenskolan ska ge effekt. Där hoppas de få ett skarpare förslag till nästa möte om vad man skulle kunna spara på att den ena skolan fick ta alla F-3-elever i stan och den andra alla 4-6-elever.
– Det är väl det första vi ska se på i alla fall, säger Olle Engström.
Han tror inte det kommer att täcka hela sparbehovet, men hoppas också på någon mer krona i statsbidrag.
För snäv ram
Patrik Fornander öppnar också för en bredare debatt om kommunens resurser. Först vill han se utredningen om Åsen och Strandvägen, men han utesluter inte att bun måste få en tilläggsbudgetering.
I budgetdiskussionerna inför nästa års budget vill han att ramarna ses över, och att sparförslagen som dyker upp inom bun också ställs mot andra förvaltningar.
– Det måste göras prioriteringar och kanske landar prioriteringen mellan asfalt och barn. Vi måste titta mer på totalen och inte bara stirra sig blind på vad bun hade förra året och göra någon generell besparing.
Kommunen krävs på svar om brister i skolaDags att våga ifrågasätta byskolorna