• idag
    1 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    2 apr
    • Vind
      10 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    3 apr
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 apr
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Oroväckande signaler om byskolorna

Debatt
PUBLICERAD:
"Vi kan lära av skeendet förr, i vår egen kommun", skriver debattören och efterlyser en konsekvent landsbygdspolitik.
Foto: Emely Wallo Bergare
I Filipstads Tidning uttrycker kommunstyrelsens ordförande åsikten att hon kan tänka sig att lägga ner skolorna i Brattfors och Nordmark. Liberalerna i Filipstad har tagit ställning för att skolorna ska vara kvar i sin nuvarande form.

Så sent som när kommunfullmäktige debatterade ramarna för budgeten 2020, på försommaren förra året, var frågan uppe. Då var den röda respektive mörkröda majoritetens besked till oppositionen att vi inte behövde oroa oss. Detta var bara ett exempel på hur man kunde göra för att få ekonomin i balans, men skolorna skulle vara kvar.

En av mina invändningar var och är att med sådana upprepade signaler från kommunen kan det långsiktigt påverka möjligheten att rekrytera lärare till de hotade skolorna.

Filipstad satsar tillsammans med Storfors och Kristinehamn på utbyggnad av bredbandsfiber på landsbygden, så att hela östra Värmland kan leva med hjälp av moderna kommunikationer. Lägger man ner våra byskolor så minskar man samtidigt folks intresse för och möjlighet att bo kvar och att bosätta sig på vår landsbygd. Som vi ser det behöver den förda politiken vis a vis vår landsbygd vara konsekvent. Antingen tror man på dess möjligheter och då agerar man konsekvent för landsbygden eller så gör man motsatsen. Att ena stunden bygga bredband och i nästa lägga ner skolor är inkonsekvent.

Skolverkets statistik visar att för femton år sedan hade eleverna i Filipstads kommun och Hagfors kommun ungefär samma meritvärde på sina betyg när de gick ur grundskolan. Nu ligger Filipstads elever avsevärt bättre till än Hagfors. Cirka 222 i snitt för Filipstad och 203 för Hagfors. Vad som skiljer verkar vara Filipstads skolors satsning på ett skolutvecklingsprogram och Hagfors satsning på centralisering.

Visst behöver skolbyggnader vara ändamålsenliga. Ändå är det i elevens möte med läraren i klassrummet som utvecklingen sker, inte i mötet med byggnaden. Lyfter vi blicken och tittar på Europa i övrigt så ser vi att eleverna i vårt östra grannland Estland når goda resultat. Esterna har inte alls våra ekonomiska resurser, många gånger slitna byggnader, de har alltjämt landskommuner som påminner om Sverige innan kommunsammanslagningen. Men eleverna lär sig i skolan.

Vi kan lära av skeendet förr, i vår egen kommun. När kommunen skulle lägga ner skolan i Persberg blev resultatet en friskola. Den är uppskattad av elever och föräldrar. Det skulle kunna ske igen. Vad har då den röda majoriteten uppnått med sina hot om nedläggning?

Dessutom räcker inte de kapade kostnader som nedläggningen av Brattfors skola och Nordmarks skola skulle ge. Vad ska man då lägga ner ytterligare? Ligger Nykroppa på tur?

I Filipstad behöver vi ökat stöd från staten. Det har kommunstyrelsens ordförande rätt i. Det står inte i motsats till att vi som är aktiva i lokalpolitiken lyfter blicken en aning och ser de bredare sammanhangen i vår egen kommun.

Michael Helmersson

Ledamot i kommunfullmäktige för Liberalerna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.