Vi börjar med att rätta till några faktafel som tidigare förekommit i debatten. Behörigheten bland lärare är som följer:
Brattfors 75,5 procent behöriga lärare, 12,9 elever per lärare, cirka 30 elever.
Åsenskolan 64 procent, 12,1 elever per lärare, cirka 240 elever.
Persberg 59 procent, 14,7 elever per lärare, cirka 50 elever.
Stålvallaskolan 46 procent, 13,2 elever per lärare, cirka 150 elever.
Nordmark 38 procent, 11,8 elever per lärare, cirka 30 elever.
Strandvägskolan 34 procent, 10,8 elever per lärare, cirka 250 elever.
Nykroppa 30 procent, 11,3 elever per lärare, cirka 50 elever.
(Källa: Skolverket 2020-02-11)
Det betyder alltså att byskolorna INTE har mindre lärare med behörighet än skolorna i tätorten. Att Skolinspektionen är mer frekventa besökare på byskolorna stämmer inte heller helt och hållet det heller. Det stämmer att Brattfors skola under hösten haft en inspektion. Den har visat på brister i bland annat studieron i en av klasserna på skolan (hela beslutet finns finns att läsa i sin helhet på Skolinspektionen). Anledningen till inspektionen var att man sett sämre resultat på nationella proven för tredjeklassarna, än tidigare.
Anledningen till de sämre resultaten kan man endast spekulera i. Det kan vara att klassen under kort period fått byta lärare många gånger , eller att det går många energiska barn i klassen. Detta är heller inget som är ett speciellt problem för en byskola, utan detta förekommer på små och stora skolor i både by och storstad. Vad man dock kan läsa på Skolinspektionen är att byskolorna inte har en enda anmälning till inspektionen för tiden 2018, 2019, 2020. Det gäller dessvärre inte för de större skolorna. Den informationen kan man tolka på fler sätt.
Och det låga antal som söker vidare till högre utbildning, har sällan med byskolan att göra. Tänk på att 120 (270 om Lesjöfors räknas med här) elever går i byskola och nästan 500 i tätort. Sen har ju hela högstadiet gemensam skola oavsett. Så att lägga skulden på byskolan är bara ett fult knep. Enligt forskning som gjorts visas att om det är mer än 45 min resväg till skola/campus så sjunker deltagandet i högre studier.
Däremot så saknas det i debatten om vart man gör av 120 elever (Brattfors, Nordmark och Nykroppa). Ska 120 elever delas upp på Åsen- och Strandvägsskolan? Hur stora blir klasserna då undrar vi.
Antal elever per lärare är idag sett till rikssnittet på en bra nivå (rikssnittet ligger på 12,1 elever per lärare och i Filipstad ligger det på 10,8 till 13,2 elever per lärare).
Om man nu ska flytta in 120 barn till Åsen- och Strandvägsskolan för att spara pengar, hur många elever per lärare blir det då? Det är sant att vi har problem med att få tag på behöriga lärare, och Filipstad har ett ganska lågt antal behöriga lärare sett till hela landet, men när man tittar på vilka kommuner det är som dras med låg behörighet kan man inte se mer än att det är kommuner som inte ligger i storstadsregioner som har det så mer frekvent. Torsby dras med samma låga procent som Filipstad, men även Sala, Hagfors och Sunne. Däremot finns det Norrlandskommuner som till exempel Sorsele och närliggande som har långt över rikssnittet på 47 procent. Det går alltså inte per automatik att säga att om man har byskola, har man lägre behörighet bland lärare.
Och om man tror att lärarna ska stanna kvar i kommunen när klasserna blir lika stora som i andra kommuner, så tror vi att man kanske måste tänka en gång till. De lärare som jobbar i byskola idag gör det av en anledning tror vi. Merparten av de är där för att det är där de vill jobba, tror vi. Och om nu inte det erbjudandet finns längre, då kan det nog vara lättare att jobba i en annan kommun som Karlstad. Detta är antaganden utan någon grund i vetskap om hur läraren i byskolan faktiskt känner, men om en lärare hade velat jobba i en större skola så finns garanterat möjligheten till det eftersom denne är ett högst eftertraktad person.
Med denna information belyst, kan man alltså inte beskylla byskolan för att ställa till lärarbrist eller ett lägre kunnande. Det är ett fult sätt att hitta en syndabock för att skolan i Filipstads kommun inte går runt. Vi höjer inte byskolan till skyarna. Att vara byskola har en hel del utmaningar både ekonomiskt och socialt. Men att beskylla byskolan för att vara skolan med psykosociala problem och vara kärnan till att barnen inte vill söka högre utbildning är inte okej, utan en väldigt orättvis bild.
Det finns problem som beror på att det är just en liten skola. De här problemen är dock inte olösliga. Om man vill och är beredd att lägga jobb och energi på att få det att fungera, då kan det faktiskt fungera. Men det innebär att man inte smutskastar och hänger ut byskolan som nåt folk ska vara rädda för. Vi önskar att fler såg möjligheten med den lilla skolan intill skogskanten, där barnen får vara barn lite längre. Det skulle kunna vara hur bra som helst.
Att sedan vårat kommunalråd står inför tätortens föräldrar och uttrycker en personlig åsikt angående byskolornas icke vara, är det verkligen rakryggat? Är det ens professionellt?
Brattfors föräldraförening