• idag
    6 aug
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    7 aug
    26°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    8 aug
    25°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    9 aug
    25°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    22°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Det får corona att spridas i kluster

Nyheter | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Patienter med covid-19 är som mest smittsamma under en kortare tid. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Coronaviruset (TT)
Allt mer tyder på att ett relativt litet antal covidsjuka står för en majoritet av smittspridningen. Resultatet blir en fläckvis spridning av viruset, så kallad klustersmitta. Men varför smittar vissa mer än andra?

Den 10 mars samlades 61 personer ur en kör i en kyrka i Mount Vernon i Washington, USA. De sjöng och fikade i två och en halv timme. Inget konstigt med det, men vad ingen visste om var att en av körmedlemmarna hade varit sjuk i tre dagar i något som kändes som en förkylning. De följande veckorna insjuknade 53 av körmedlemmarna i covid-19, var av tre hamnade på sjukhus och två dog.

Händelsen, som har rekonstruerats i detalj av den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC, är en i raden av liknande berättelser om hur det nya coronaviruset kan breda ut sig med hjälp av en så kallad superspridare. Det vill säga fall då en enstaka sjuk person smittar ett stort antal andra.

I dag, mer än tre månader senare, börjar forskarna bli alltmer övertygade om att det är så här en majoritet av smittspridningen av det nya coronaviruset går till, att det inte uppför sig som en vanlig influensa. För när smittspridningen av en vanlig influensa kan jämföras med en våg som sköljer över en befolkning, tycks det nya coronaviruset drabba mer fläckvis, ungefär som när färgstänk träffar en vägg – så kallad klustersmitta.

Återkommande mönster

Att sars-cov-2, som viruset egentligen heter, sprids i kluster förvånar ingen. De två andra coronavirus som fram till det som nu sprids över världen hade fått störst uppmärksamhet, sars (2003) och mers (2012), spreds på samma sätt.

Detta är goda nyheter, enligt forskarna. Viruset kommer av allt att döma inte att försvinna, men i stället för en andra smittvåg tror forskarna alltmer på mindre utbrott som förhoppningsvis kan hanteras lokalt. Dessutom kan fokus ligga på att förhindra händelser som kan ge upphov till den här typen av smittspridning, så kallade "superspreading events". Det skulle kunna ha stor effekt på spridningen av viruset, även om ingen exakt vet under vilka omständigheter risken för en dylik smittspridning är som störst.

-Om det skulle gå att förutsäga, visar matematiken att det skulle gå väldigt snabbt att minska smittspridningen, säger Jamie Lloyd-Smith vid University of California, Los Angeles, till tidskriften Science.

Det återkommande mönstret, säger han, är att de allra flesta oftast inte för smittan vidare alls, eller mer än till den närmaste familjen. I dag finns det forskning som visar att en så liten andel som 20 procent kan stå för 80 procent av all smittspridning.

Detta gör att en större smittspridning av ett sådant virus ofta blir "svårstartad". Inte sällan behöver smittan komma till en plats upprepade gånger innan spridningen tar fart på allvar. Detta skulle kunna förklara det faktum att det nya coronaviruset bevisligen fanns i Frankrike, och kanske även i Dalarna, redan i december förra året utan att det resulterade i en större samhällsspridning. Det kan också förklara de uppenbara skillnader i hur olika regioner och städer drabbas.

Partiklar och tajming

Men varför smittar vissa mer än andra? Kort sagt: vad gör en "superspridare"?

En förklaring kan vara att viruset mestadels sprids genom så kallad droppsmitta. Men ibland kan spridningen ske med hjälp av aerosoler i stället, det vill säga mycket mindre droppar som kan transporteras längre sträckor och över ett större område – och det finns studier som tyder på att denna typ av smittspridning är den som dominerar när smittan förs vidare i kluster.

Individuella egenskaper kan också ha betydelse. Vissa personer har helt enkelt mer virus under en längre tid än andra, kanske på grund av skillnader i personernas immunsystem. Det kan också ha med andningen att göra. En studie från förra året visade att vissa friska försökspersoner andas ut betydligt fler partiklar i luften än andra. Människors beteenden har också betydelse, om du har många eller få sociala kontakter.

Tajmingen är också viktig. Patienter med covid-19 är som mest smittsamma under en kortare tid. Risken för smitta är också mycket större inomhus än utomhus, men om tajmingen är den rätta kan en till synes helt beskedlig social sammankomst, som kristen körsång, förvandlas till ett "superspreading event".

Johan Nilsson/TT