Kärlekshistorien om Molkomsparet Lennart och Barbro Svensson kan snabbt liknas med en romantisk kärleksfilm om villkorslös kärlek. Och visst var det lite tack vare en film allt började en gång i tiden. Med en biltur och en bio kan man komma långt. Lennart och Barbro blev ett par hösten 1959 och lever än i dag som äkta makar. FT fick ta del av deras kärlekshistoria, både om de bästa tiderna - men också om de lite tuffare.
I över 60 år har de varit ett par, Lennart och Barbro Svensson.
– Jag har räknat ut att vi har varit tillsammans över 20 000 dagar, det är nog bara ett halvår sammanlagt som vi gått och lagt oss ensamma, bland annat när jag var på repmånad, berättar Lennart.
Allt började med en biltur och en bio hösten 1959.
– Jag är från Fageråsen och jag hade redan sett henne på skolan i Molkom. Jag hade skjutsat henne på motorcykeln ibland. Men en dag träffade jag på henne när jag körde bil och hon cyklade och jag frågade om hon ville åka med. Och det gjorde hon och vi satt och pratade i bilen. På kvällen var det bio, jag hade bilen tillsammans med min bror och vi skulle dit tillsammans, berättar Lennart.
Barbro följde med på bion tillsammans med Lennart och hans bror.
– Min bror ville briljera med att tända en cigarett i bilen när det var en sådan fin flicka med i bilen, trots att vi hade bestämt att man inte fick röka i den. Jag funderade på hur jag skulle göra, om jag skulle säga till honom att släcka, men så tänkte att jag kanske inte skulle visa en sådan sida direkt. Men sedan tänkte jag att; en sådan här fin flicka kommer jag ändå inte få behålla, men min bror får jag behålla hela livet. Då röt jag till. Och efteråt tänkte jag; nu har jag gjort bort mig, säger Lennart och skrattar.
– Det var när du gjorde det som jag förstod att du var något att satsa på, säger Barbro.
– Det var kanske en udda raggningsreplik, säger Lennart och tillägger:
– Det blev i alla fall ingen mer rökning för min bror i den bilen, säger han och skrattar.
Ta hänsyn
Bion och brödrabråket blev startskottet för deras gemensamma liv och år 1966 gifte de sig i Nyeds kyrka. Under åren tillsammans har livet berikats med en son, tre barnbarn och tre barnbarnsbarn.
Hur får man ett förhållande att fungera i så många år?
– Vi har samma intressen. Vi gillar att vandra tillsammans och det har varit fantastiskt, vi delar många upplevelser tillsammans. Vi gör mycket tillsammans med barnbarnen också, säger Barbro.
– Ja, vandringen är väldigt bra, man kommer in i andra andningen och fantasierna kommer lös. Brattforsheden är vår hemmaarena, tillägger Lennart.
– Jag tror att man behöver ta hänsyn också, innan man börjar skälla ska man ta ett varv. Man behöver inte skrika direkt, då ångrar man sig bara. Men när man levt ihop länge så känner man när det ligger något i luften, om det är något, det blir så med åren. Det är viktigt att man pratar, speciellt nu när man sitter i karantän, men vi har nästan aldrig haft några stora diskussioner, det är otroligt, berättar Barbro.
– Jag brukar använda mig av ett talesätt; Med ett stort hjärta och tålamod kommer man långt, tillägger Lennart.
Blev ett toppenår
Under alla år tillsammans har de många fina minnen i ryggsäcken, men en tid som de minns som ett jobbigt kapitel i livet var under åren i slutet av 1980-talet.
– Då var det väldigt jobbigt. Vi hade jobbat för mycket i slutet av 80-talet och vi var stressade, men då bestämde jag mig för att jag skulle börja studera och det ville Barbro också så vi gick ett år på Komvux i Karlstad 1990. Där gick vi tillsammans och det blev ett riktigt toppenår, berättar Lennart.
Vad är det bästa med Lennart, Barbro?
– Jag har alltid tyckt att han är snäll, trevlig och rolig. Han har många idéer och han skriver dikter och är intresserad av mycket. Det blir aldrig tråkigt med Lennart, det är roligt nästan jämt, säger hon.
Vad är det bästa med Barbro, Lennart?
– Jag ser fortfarande hennes ögon framför mig. Hennes ögon är fantastiska. Det är de fortfarande. Hon är bäst! Det är helheten, det går inte att vara utan henne, svarar han.
Det råder inga som helst tvivel om att Lennart och Barbro är menade för varandra och att deras historia berör. FT vill önska dem all lycka till även framöver i deras gemensamma liv hemma i Molkom. Och vem vet, kanske blir det en uppföljning någon gång i framtiden. I alla fall om Barbro får bestämma:
– Om vi lever om tjugo år kan du väl höra av dig igen och se hur det går, avslutar hon och skrattar.