Politik. I mitten av februari drabbades Texas av en kraftig snöstorm.
Den stora amerikanska delstaten var oförberedd på det kraftiga ovädret och följderna blev katastrofala. Människor frös ihjäl och stora delar av elförsörjningen i delstaten slogs ut.
I det läget valde en av delstatens två senatorer, republikanen Ted Cruz, att lämna landet med sin familj för spontan semester på ett lyxhotell i mexikanska Cancun.
På planet till Mexiko insåg Ted Cruz, efter att ha slängt ett öga på sitt Twitterflöde, att hans agerande sågs av allmänheten som ett svek.
På plats i Cancun vände han snabbt hem till Texas igen i ett försök att mildra skandalen. Efter sin hemkomst fick han uppdatera sina bortförklaringar efter att de fallit en efter en. Till en början skyllde han på att han bara skulle se till att hans familj kom fram på ett säkert sätt, men fick frisera det när det framkom att hans resebokning ursprungligen sträckte sig över flera dagar och inte för en direkt hemresa.
Ted Cruz gjorde sitt bästa för att skaka av sig skandalen genom att ställa upp på bilder där han hjälpte familjer som drabbats av stormen, liksom att dela ut vatten till behövande.
Under tiden visade Texasborna sitt missnöje över senatorns agerande, bland annat ställde sig mariachiband utanför hans hus och spelade i protest.
2024 får väljarna i Texas rösta om Ted Cruz ska få sex nya år som senator för delstaten.
Mycket talar då för att Cancunresan är glömd. Liberala krafter har gått framåt i Texas under de senaste valen till både senaten och till presidentposten, men det räcker med största sannolikhet inte för att störa ordningen i den konservativa delstaten.
När valet ska göras är chansen stor att Texasborna som vanligt kommer att rösta republikanskt.
Ted Cruz-skandalen kan inte riktigt jämföras med kaoset som skapats kring frågan om folkomröstningen i Filipstad. Dock finns en stor gemensam nämnare i att både Ted Cruz i Texas och Socialdemokraterna i Filipstad är väl medvetna om att de kan agera lite hursomhelst utan någon större konsekvens. S vet att när valdagen kommer, nästa gång i de allmänna valen 2022, att merparten av de röstberättigade kommuninvånarna av olika anledningar kommer att rösta rött.
Majoritetens inställning i frågan om folkomröstningens datum, där åldersfördelningen för kommunens tätortsskolor ska avgöras, är att valet ska genomföras den 10 oktober – alltså efter att den nya skolorganisationen har trätt i kraft.
Huvudargumentet från Socialdemokraternas sida att ha den ordningen har varit att det inte går att genomföra folkomröstningen i juni, som oppositionen vill, på grund av den pågående coronapandemin.
Så må vara fallet, det går att köpa argumentet om att liv ska räddas till varje pris rakt av. Dock blir det konstigt när den S-ledda kommunen Västerås de facto har genomfört en folkomröstning mitt i pandemin – den visade att det är möjligt.
Andra argument som lagts fram från S-håll är att det rent organisatoriskt inte skulle gå att genomföra en folkomröstning enligt oppositionens förslag i juni. Lagen om offentlig upphandling är en potentiell käpp i hjulet, enligt S. Med facit i hand skulle kommunfullmäktige aldrig ha ställts in i februari, för när frågan om folkomröstningen skulle avgöras först i mars stod det klart att värdefull tid, som skulle kunna ha lagts på organisationsarbetet, hade förlorats.
Dessutom har S lagt fram argumentet att den nya skolorganisationen inte kan dras tillbaka innan skolstart höstterminen 2021, att det ur den aspekten redan är klart att den nya skolorganisationen kommer att köras i gång oavsett om resultatet av folkomröstningen skulle ge en rekommendation att ändra tillbaka till organisationen som inledde läsåret 2020-2021. Så även om oppositionen hade fått som den hade velat, att folkomröstningen skulle ha ägt rum i juni, hade läsåret ändå körts i gång med Strandvägsskolan som en F3-skola och Åsenskolan som en 4-6.-skola – oavsett rekommendation till politikerna i kommunfullmäktige.
En koll med kommunens skolchef Sten-Åke Eriksson bekräftar också att så är fallet. Processerna med den nya organisationen är så långt gångna att det vore lättare att ta sig genom slussen i Asphyttan med en Finlandsfärja än att låta barnen som går på Åsenskolan och Strandvägsskolan i dag få gå kvar på sina respektive skolor till hösten. Sten-Åke Eriksson vill inte säga att det är omöjligt, men nästintill. Schemaläggningen tillsammans med Värmlandstrafik över skoltransporterna är långt gångna och skulle vara tuffa att ändra på under sommarens semesterperioder. Dessutom har många vårdnadshavare fått ansöka om platser till förskoleklassen på Strandvägsskolan, skulle organisationen ändras tillbaka skulle barn- och utbildningsförvaltningen får göra om ansökningsprocessen med nya utskick till vårdnadshavarna. I juni är också merparten av personalplaneringen klar. I en pågående rekryteringsprocess söker barn- och utbildningsförvaltningen efter lärare som vill jobba på en skola med enbart ett mellanstadium – det skulle sätta kommunen i en svår sits om förutsättningarna för rekryteringen skulle förändras i början på sommaren.
Majoriteten, med S i spetsen, missar dock poängen att det blir fullständigt opedagogiskt ur ett demokratiperspektiv att hålla folkomröstningen efter höstterminsstarten. I oktober, när skolan har varit i gång i nästan två månader, skulle det vara poänglöst att hålla folkomröstningen. För i oktober har alla kommuninvånare hunnit att vänja sig vid den nya verkligheten. Man har fått tugga i sig att skolan har fått en ny organisation, utan att i tid haft möjligheten att göra sin röst hörd i vallokalen – oavsett vad man tycker i frågan.
Att demokratin är grundpelaren i vårt samhälle håller alla politiska partier som finns representerade i kommunfullmäktige med om. Dock måste demokratin ges rätt förutsättningar för att fungera.
S hävdar att fler kommer att kunna rösta den 10 oktober i år än i juni, eftersom fler har hunnit bli 18 år och fler har förhoppningsvis hunnit bli vaccinerade mot covid-19 tills dess. Absolut, rent matematiskt är det så. Men då blundar S envist för meningslösheten med att rösta i oktober.
För majoriteten är det här ett effektivt sätt att kväva frågan. I oktober blir det lättare att tackla utgången av folkomröstningen, skulle sidan vinna som vill ha kvar dagens organisation blir det enkelt att säga nej till rekommendationen och hänvisa till det låga valdeltagandet.