Om det otänkbara ändå inträffar - ett krig - så ska de samhällsviktiga funktionerna ändå kunna fortsätta fungera. Därför har Filipstads kommun påbörjat arbetet med att krigsplacera personal - arbetet försenas dock på grund av coronapandemin.
På grund av det kraftigt försämrade säkerhetsläget i vår omvärld pågår en upprustning av både det militära och civila försvaret - som tillsammans bildar totalförsvaret. En del i det civila försvaret handlar om att krigsplacera personal i exempelvis kommuner. Personal i flera statliga myndigheter har redan krigsplacerats.
Enligt en överenskommelse mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Sveriges kommuner och regioner, SKR, om kommunernas arbete med civilt försvar så ska kommunerna påbörja sitt arbete med krigsorganisation och krigsplacering. MSB har också tagit fram en vägledning för kommunernas arbete.
– Vi har tagit beslut om att påbörja arbetet och kommunkansliet ska genomföra arbetet, men det har pausats på grund av pandemin, säger Michael Björklund, säkerhetssamordnare i Filipstads kommun.
En arbetsgrupp
Genom att krigsplacera personal i kommunen så säkerställs att anställda inte kan tas i anspråk för andra uppgifter inom totalförsvaret. Det är länsstyrelsen i Värmland som samordnar och driver arbetet i länet.
– Det har bildats en arbetsgrupp med några kommuner för att vi ska arbeta i samma riktning, säger Michael Björklund.
Han uppger dock att kommunerna ännu inte fått klara direktiv hur krigsorganisationen ska se ut.
– Först måste man säkerställa krigsorganisationen, men vi har inte fått någon information om hur den här krigsorganisationen ska se ut och vilka arbetsuppgifter som kommunen ska göra. Delar vet vi men inte hela.
”Enorm process”
Han bedömer att det kan handla om cirka 80 procent av de anställda i kommunen som ska krigsplaceras.
– Bland annat personal inom hela vård och omsorg, samt personal i skolan. Alla förutom de som ska ut och kriga. Det är en enorm process. Men det enda lagkravet är att detta arbetet ska påbörjas i år, det finns ingen överenskommelse mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och staten när det ska färdigställas.
Arbetet med krigsplaceringar innebär stora kostnader för kommunerna.
– Vi får ett generellt statsbidrag men det täcker inte det här. Vissa städer vägrar att göra detta. Malmö vill ha mer pengar för att genomföra detta, det är ett enormt arbete och i Malmö krävs det flera heltidsanställda för att kunna göra detta.