Från ensamheten i Charlottenberg till gräddan på Stureplan.
Alexander Erwik har korats till Mr Gay Sweden, han har upplevt ett år som dokusåpakändis och drev under många år en mingelsajt som lockade var tionde svensk varje vecka. I dag arbetar han med att marknadsföra människor inom nöjes- och kulturvärlden.
För NWT berättar han om en brokig livsresa som rymmer både framgång och många år av missbruk.
Året är 2001. Sven-Göran "Svennis" Eriksson blir förbundskapten för det engelska fotbollslandslaget och George W. Bush besöker som första sittande amerikansk president Sverige och statsminister är Göran Persson. R'n'b-stjärnan Aaliyah omkommer i en trafikolycka och Billie Eilish föds. För Alexander Erwik blir året början på en tumultartad period i livet som på en och samma gång rymmer både stor framgång, missbruk och psykisk ohälsa. Med bland andra Jonas Gardell och Calle Norlén i juryn utses han till Mr Gay Sweden och uppmärksamheten ger honom en plats i dokusåpan "Baren". Han blir en av de första öppet homosexuella personerna i en svensk såpa.
Några år tidigare flydde han stiltjen och ensamheten i Charlottenberg för att söka ett sammanhang och en gemenskap i Stockholm. Det blir början på en lång och brokig väg som leder fram till det liv han lever i dag.
– Sedan några år driver jag en egen kommunikationsbyrå, Erwik Communication, och arbetar med pr och event, främst inom nöjes- och kulturvärlden, börjar Alexander Erwik hemma i lägenheten på Södermalm.
– I regel arbetar jag med projekt som rör frågor som intresserar mig. Engagemang är viktigt. Det måste finnas något att berätta i det jag tar mig an. Det ska finnas ett värde i det jag jobbar med att lyfta fram, göra pr för.
Det sista större jobbet han gjorde innan pandemin släckte ljuset var med den värmländske estradören Malte Hallquists föreställning "Relationsteorin" som skulle lanseras till en Stockholmspublik.
– Malte var helt okänd här, men vi fick igång ett intresse med fin press och många kändisar på premiärföreställningen så Malte stod på vippen att breaka. Men så dog ju allt.
Alexander Erwik berättar att han tidigare på dagen haft ett möte med Malte Hallquist, nu ska lanseringen återupptas i november. Erwik Communication är nästan tillbaka i samma arbetstakt som innan nedsläckningen.
– Jag startade min byrå 2015, fortsätter Alexander.
– Innan dess var jag nöjesjournalist, jag var chefredaktör under tio år för sajten Finest.se.
Bianca Ingrosso och Samir
Mingelsajten Finest.se samlade bland annat väldigt många bloggare – Bianca Ingrosso och Samir Badran är några nöjesprofiler som började sina karriärer på sajten under Alexanders redaktörskap.
– Finest var som ett BB för influencers. Många av de som bloggade där är idag stora, etablerade varumärken. Det fanns en väldigt stor bredd – från författare och politiker till artister. Min talang i sammanhanget var att jag hade bra span, jag hade koll på vilka som skulle medverka i tv och i mello till exempel. Och jag var jävligt snabb att plocka upp de människorna, ha rätt personer med på sajten. Som mest hade vi en miljon unika besökare i veckan.
Var tionde svensk besökte sajten varje vecka?
– Ja, det låter helt otroligt. Men det var andra tider då, utbudet var ett annat. Det gav oss en stor makt och framför allt en möjlighet att låta väldigt många olika röster höras.
Den svenska nöjesvärlden som låg till grund för verksamheten på Finest.se hade han stiftat bekantskap med åren innan. Men då inte som styrande bakom kulisserna, utan som personen i blickfånget. Han arbetade som restaurangchef i Stockholm när han blev uppringd av en bekant från kroglivet som uppmanade honom att ställa upp i tävlingen Mr Gay Sweden.
– Jag jobbade på restaurang under flera år. Tills jag fyllde 25, då jag fick en kris. Jag kände att jag ville göra något nytt med mitt liv. Det fanns så många drömmar i mig som jag aldrig gjort något av. Så när jag fick det där samtalet tackade jag ja.
Han pausar för en lätt suck.
– Det fanns aldrig en tanke på att jag skulle vinna. Jag hade inte det självförtroendet, jag var inte den som stack ut hakan och tog plats. Så det var en märklig upplevelse att vinna. Tävlingen var stor, det var flera tusen i publiken och det var såklart en upplevelse att stå inför en så stor publik, något jag aldrig hade varit i närheten av tidigare.
2001 beskriver han som ett speciellt gay-år.
– Det började bli nästan trendigt att komma ut. Så Mr Gay-tävlingen var en stor grej. Jag intervjuades i Aftonbladet och medverkade i underhållningsprogram i tv. Uppmärksamheten ledde till att jag fick en förfrågan att vara med i "Baren".
Dokusåpan "Baren" sändes i TV3 med Robert Aschberg som programledare. Alexander Erwik tog plats i uppställningen jämte bland andra sångaren Dag Finn från 80-talsbandet Sha-Boom. Efter fyra veckor röstas han ut och fick lämna programmet.
– Men en dörr öppnades för mig genom all uppmärksamhet. Jag sögs in i en annan värld, allting gick väldigt fort. Men den världen blev snabbt en osund miljö, jag hade alldeles för lite livserfarenhet för att klara den. Jag kommer från väldigt speciella uppväxtförhållanden och hade inte mycket självförtroende i bagaget. Ingen vidare självkänsla heller. Så att få all den där uppmärksamheten på så kort tid, det var... speciellt. Folk kunde skrika mitt namn när jag gick på stan, tyvärr inte alltid på ett positivt sätt.
– Uppmärksamheten gjorde mig besatt om jag ska vara ärlig.
Besatt av...?
– Besatt och beroende av uppmärksamheten. Den försvann ju året efter. Då kom man tillbaka till verkligheten, det var ingen som brydde sig om mig då, jag var old news. Det tomrum som uppstod i mig efter att jag hade fått den där enorma injektionen av uppmärksamhet blev så stor. Uppmärksamhet blir som ett gift, som en drog!
När säsongen av "Baren" var slut arrangerades en turné för deltagarna, de besökte barer som om i landet. Men Alexander Erwik var inte välkommen.
– "Vi kan inte ha med några bögar till barer ute i landet", sa de. Rätt hemskt faktiskt. Det är 20 år sedan.
Fosterfamilj i tonåren
Livet som kändis blev kortvarigt. Alexander Erwik fick återgå till sitt vanliga liv, han återupptog arbetet på restaurangkedjan. Men snart började han söka sig mot uppdrag som journalist. Diverse jobb under några års tid ledde honom till Finest.se.
– Jag insåg att jag inte ville vara den det skrevs om, jag ville hellre vara den som skrev om andra. Det kändes mer som min lott i livet. Att skriva var en tidig dröm för mig. Jag tror jag var med i Arvika Nyheter som tioåring och berättade om mitt mål att bli journalist.
Han ler år tanken på sitt tioåriga jag och börjar berätta som uppväxten i Charlottenberg.
– Jag bodde i fosterfamilj från att jag var 14. Uppväxten i Charlottenberg minns jag som väldigt ensam. Jag hade inte många vänner, tiden präglades av stiltje.
Han började gymnasiet i Arvika.
– Jag kom ut som homosexuell först under gymnasieåren i Arvika, det hade jag aldrig kunnat göra i Charlottenberg. Solbergaskolan var väldigt liberal, där kände jag mig trygg. Gymnasieåren ser jag som bland de lyckligaste i mitt liv. Jag fick ett grabbgäng som jag umgicks med, fick toppbetyg i svenska och drama.
I slutet av 90-talet lämnade han som 19-åring Värmland och Charlottenberg och flyttade till Stockholm.
– Jag kom till Stockholm med skådisdrömmar faktiskt. Men jag kom av mig helt, hamnade i ett hemskt förhållande de första åren. Väldigt destruktivt. Det är lätt att som ung komma till Stockholm och bli en produkt av den hårda, ytliga miljö som finns här. Mitt liv har nog blivit så här yvigt just på grund av min bakgrund i ett litet samhälle.
18 år av missbruk
Merparten av hans släkt är kvar i Värmland, han berättar hur han under senare år har fått fin kontakt med sin biologiska pappa som bor i Eda. Om han till en början i livet hamnade i olika sammanhang genom andras förtjänst, är han i dag helt styrande över sin egen situation.
– Jag är en survivor, jag jobbar med det jag har. Det har räddat mig. De senaste åren har jag jobbat mycket med min personliga utveckling. Jag har varit nykter i två och ett halvt år, inte rört vare sig alkohol eller droger. Saker jag hade problem med tidigare.
Tidigare i veckan publicerade han ett inlägg på sin Instagram där han berättade att han för 932 dagar sedan sökte sig till en beroendemottagning.
– Det går inte att förklara för någon som inte själv har upplevt det vilken skillnad livet bjuder på när man gör sådana här förändringar.
I vilken utsträckning har missbruk styrt ditt liv?
– Det handlar om åren från 2001 fram till för tre år sedan. I runda slängar 18 år av mitt liv.
Hur vill du efter nästan 1000 dagar som nykter beskriva de åren?
– Där finns mycket sorg. Sorg som uppstod när festen tog slut och jag alltid stod kvar själv. Många av åren var väldigt tunga, det sjuka är att jag har högpresterat hela tiden. Alltid haft ett arbete, alltid jobbat mer än alla jag känner. Samtidigt som jag hade ett missbruk.
Hur fick du det att fungera i vardagen?
– Jag har en överlevnadsinstinkt. Under sex av åren var jag även djupt deprimerad, led av svår psykisk ohälsa vilket var högst självförvållat såklart. Men på något sätt körde jag på. Insikterna kommer först efteråt. Det är under de senaste åren som jag förstått att oavsett vad jag råkade ut för eller vad jag gjorde mot mig själv så lyckades jag alltid resa mig. Det är min superkraft om jag har någon.
Alexander Erwik pratar om drivkraften i att motbevisa de som tror att han inte duger till.
– I stället för uppmuntran när jag växte upp fick jag av olika familjemedlemmar höra att jag absolut inte skulle lyckas med någonting överhuvudtaget. Kanske att det är därför jag alltid har högpresterat. För att motbevisa. Men jag drivs mindre av det i dag, känner ingen revanschlusta längre. Jag är på en helt annan plats i livet – jag omger mig med människor som vill mig väl och gör saker för mig själv. Strävar efter att bli en mer hel, harmonisk människa.
Du nämnde skådisdrömmar, har du kvar dem?
– Egentligen inte. Jag har landat i att jag inte kan göra allt, fast jag hade nog kunnat bli en bra skådis!
Han ler och fortsätter:
– I dag har jag andra sätt att ge uttryck för skapande. Jag kan leva ut drömmarna genom att lyfta fram andras scenföreställningar.
FAKTA: Alexander Erwik
Alexander Erwik, 45, född och uppvuxen i Charlottenberg bor numera i Stockholm.
Familj: Pojkvännen Johnny Kroneld samt Amstaff-tiken Jessie 2,5 år.
Aktuell: Driver Erwik Communication som i det närmaste jobbar med bland annat Fadimegalan som hedrar minnet av Fadime Sahindal, visningspremiären för den svenska rysaren "Knackningar" och nypremiären av "Relationsteorin" med Malte Hallquist.
Lyssnar på:
– Melissa Horn. Hon sjunger mycket om kärlek och att saker går över. Det är saker som nuddar mitt liv.
Läser:
– Mian Lodalens "Lesbiska ligan". Den handlar om två damer på 30-talet som är lesbiska vilket var olagligt på den tiden. Väldigt bra.
Tittar på:
– Mitt guilty pleasure är "Housewives of Beverly Hills". Missar aldrig ett avsnitt! Här om dagen såg jag klart "Witch hunt" på Viaplay. Riktigt bra norsk serie.