Hå hå ja ja vad tiden går fort, på tisdag skulle vissångaren Gunde Johansson ha fyllt 100 år.
Filipstads Bergslags riksteaterförening kommer att uppmärksamma jubileet på Munkebergslogen den 12 november med programmet Från Torparvisa till Tiggarn i Luossa.
– Det känns roligt att kunna få lyfta fram Gunde Johansson, bland annat genom hans egna material, säger Rolf Mårth.
På tisdag kan det vara värt att gå en promenad utmed Skillerälven i Filipstad och stanna till vid Gunde Johansson-statyn och skänka vissångaren från Lindfors en tanke.
Hade han levt idag hade han fyllt 100 år på tisdag.
Några som kommer att tänka på honom är sångaren Gunilla Jansson, sångaren och musikern Bosse Landberg, sångaren och gitarrsten Rolf Mårth och ljudteknikern Tommy Pettersson.
På ett eller annat sätt har Gunde Johansson berört deras liv och den 12 november kommer de att sätta upp ett program som utgår från hans visor. Genom Filipstads Bergslags riksteaterförening kommer de att bjuda på Från torparvisa till Tiggarn från Luossa på Munkebergslogen i Filipstad.
– Vi kommer att ha några inslag var under kvällen, säger Bosse Landberg och syftar på att han kommer att sjunga några visor, precis som Gunilla Jansson och Rolf Mårth.
Tommy Pettersson lovar att inte ta en enda ton själv under kvällen, men han kommer att se till att ljudet på Munkebergslogen kommer att bli det bästa.
– Ja, han (Tommy Pettersson) är ljudtekniker – medaljerad sådan. För han har erhållit Dan Andersson-sällskapets Gunde Johansson-pris som bevis för sin tekniska gärning, säger Rolf Mårth.
Bosse Landberg riktar sig till Tommy Pettersson:
– Ja, du för visst var det du som byggde upp en studio åt Gunde?
– Ja, det började med att han hade haft sönder sin Nagra, en liten rullbandspelare. Han ringde mig och frågade om jag kunde titta på den. Så jag lagade den. Sen var jag där uppe för honom, han höjde mig till skyarna. Men jag gjorde ingenting märkvärdigt, svarar Tommy Pettersson.
Jordnära och snäll
Rolf Mårth, Bosse Landberg, Gunilla Janson och Tommy Pettersson har alla sina berättelser om sina möten med Gunde Johansson. De beskriver honom som en jordnära personlighet som var mån om alla människor han mötte.
Och så var han också en artist, en musiker, kompositör och vissångare som skrev många egna visor, men som byggde en stor karriär på visor med texter från Dan Andersson, Nils Parling och Nils Ferlin.
Under eftermiddagen på Munkebergslogen den 12 november kommer publiken få en inblick i alla delar av Gunde Johanssons kulturgärning.
– Gunde Johansson var tidigt i farten med visor. Han hade en orkester som hette Gunders Mexicaner som for runt bland dansbanorna och spelade. På den tiden var han en dragspelare, en duktig dragspelare. Jag hade förmånen att Gunde sa till mig att ta med dig Bror Frisk, mästerdragspelaren, och kom hem till Motjärnshyttans herrgård. Så jag fick höra när de bägge spelade tillsammans, säger Rolf Mårth.
Torparvisa blev en slags språngbräda ut i ett nationellt kändisskap.
– Torparvisa skrev Gunde till sin mors 50-årsdag 1948. Sen på 50-talet kom den med på skiva, säger Rolf Mårth.
Men hur var det med Torparvisa, var det Gunde Johansson som gjorde den visan stor, eller var det Sven-Ingvars som gjorde den stor genom Torparrock?
– Nej nej nej, det var Gunde som gjorde den stor. Han slog igenom med den i radioprogrammet Frukostklubben. Och Gunde ville egentligen inte åka till Frukostklubben eftersom han skulle rätta skrivningar till realskolan. Det var rektorn på skolan som fick säga åt Gunde att ”klart att du ska åka till Frukostklubben”. Så alla kunde Torparvisa på 1950-talet, svarar Bosse Landberg.
– Men Sven-Ingvars gjorde den visan populär för nästa generation, säger Gunilla Jansson.
– Ja just det, för visst sjungs den på Färjestads matcher? säger Bosse Landberg.
Med i Hylands hörna
Gunde Johansson nådde ut till en ännu större publik 1962 när han medverkade i tv-programmet Hylands hörna med låten Jul i stöga.
– Den du, den låten är bra! Det är den optimala julvisan, säger Gunilla Jansson.
Gunde Johansson gjorde också en gärning som en engagerad ordförande i Dan Andersson-sällskapet.
– Han gjorde många fina tonsättningar av Dan Anderssons dikter. Omkring tiggarn i Luossa vill jag påstå är en av de mest kända svenska visorna, säger Rolf Mårth.
– Ja, den är det. Jag har sjungit den tusentals gånger tror jag, varav flera hundra gånger på begravningar, säger Bosse Landberg.
Gunde Johansson föddes i Lindfors, men bodde under sitt liv även i Kärvingeborn utanför Grythyttan och Panzartorp i Hällefors. Under 1970-talet flyttade Gunde Johansson med sin fru Ingrid till Motjärnshyttan. Under en sommardag 1995, den 21 juli, avled han. Idag ligger han begravd på Västra kyrkogården, vid Filipstads kyrka.
På tisdag skulle han ha fyllt 100 år, hur tycker ni att man kan fira honom? Hade han till exempel någon bakelse som han tyckte var god och som man på tisdag skulle kunna beställa till hans minne på ett café?
– Haha, ja, det vore något, svarar Gunilla Jansson.
– Ja, en Torparbakelse! säger Bosse Landberg.
Någon sådan bakelse finns det kanske inte, men Rolf Mårth, Tommy Pettersson, Gunilla Jansson och Bosse Landberg funderar på att besöka Gunde Johanssons grav och tända ett ljus.
– Ja, jag tycker att vi ska gå dit, säger Rolf Mårth.
– Ja, det är en fin idé, säger Bosse Landberg.