Länsstyrelsen bestämmer inte vilka miljökrav som ska ställas på vattenkraften. Det finns heller ingen ambition att riva några dammar.
– Vi har inte gått in och sagt att ”det här ska bort”, säger Johan Charlier på länsstyrelsen.
Små och stora vattenkraftverk i Värmland och hela Sverige ska få nya miljövillkor. I den processen försöker länsstyrelsen vara en konstruktiv samtalspart, enligt Johan Charlier, som samordnar länsstyrelsens arbete med den så kallade nationella planen.
Han säger att EU kritiserat Sverige för att inte klara unionens vattendirektiv. Det är grunden för omprövningen av vattenkraftens miljövillkor. Därför görs det här arbetet efter ett regeringsbeslut år 2020.
– Länsstyrelsen arbetar utifrån det uppdrag vi fått, säger Johan Charlier.
Men samtidigt måste man göra en avvägning mellan ekologin och människans behov på varje ställe, enligt Havs- och vattenmyndigheten. Det ska gå att göra undantag från kraven på miljöåtgärder.
Vattenkraftsägare i Filipstad tycker att ni tolkar reglerna fel. När går det att göra undantag?
– Det är inte länsstyrelsen som hanterar den frågan över huvud taget, det är vattenmyndigheterna som sätter normen.
Han säger att processen är den största som skett i svensk vattenlagstiftning. Runt 2.000 kraftverk i landet omfattas, varav cirka 150 i Värmland.
Exakt vilka miljöåtgärder kraftverksägarna måste vidta är inte klart. Än finns inga prejudikat.
Återskapa naturen
Johan Charlier säger att länsstyrelsen leder en process där vattenkraftsägare, kommuner, föreningar och andra ingår. Där ska möjliga åtgärder mejslas fram och sedan får vattenkraftsägaren lämna in en ansökan till mark- och miljödomstolen. Domstolen bestämmer sedan vad som krävs.
I länsstyrelsens förslag på miljöanpassningar för de kraftverksägare NWT intervjuat (se separat artikel) finns till exempel en mängd fisktrappor för att underlätta för vandrande fisk.
Vilka arter skulle bli mindre hotade än i dag av de här åtgärderna?
– Man pratar kanske inte så mycket om arter, utan om att få tillbaka naturliga processer för framtida generationer, inte så mycket om kortsiktiga effekter på ett eller två år. Evolutionen ska få verka utan mänsklig påverkan. Om man får tillbaka möjligheterna för fisk att röra sig upp och ner öppnar det för dem att styra hur det går.
I Filipstad säger man att det finns så mycket gädda att fisktrappor inte får någon effekt för exempelvis öring. Vad säger du om det?
– Vi pratar om naturliga processer som tar ganska lång tid. De som blir gäddmat blir inte nästa generation, men de som lär sig att undvika gäddan eller hitta andra vattendrag blir det.
Kräftspärrar inte utvärderade
I dammarna i Filipstads kommun finns flodkräfta. Kraftverksägarna NWT intervjuat är oroliga för att fisktrappor hjälper den invasiva signalkräftan att sprida sig och att flodkräftan slås ut. De tror inte heller att de kräftspärrar som länsstyrelsen nämner i sitt underlag stoppar signalkräftan.
– Det finns inte så många exempel på sådana här kräftspärrar och de har kanske inte blivit så vetenskapligt utvärderade. Man kan ha en viss oro där. Men jag tror inte det största problemet är att man skulle bygga en fiskväg utan det är människan. Det handlar om att man flyttar fisk eller kräftor avsiktligt och att man flyttar redskap, säger Johan Charlier.
Han känner inte till någon vetenskaplig utvärdering av kräftspärrarna.
En annan invändning är kostnaden. Kraftverksägaren Olof von Kogerer bedömer att de åtgärder han kan få vidta kostar 17 miljoner – och det finns ingen garanti för att få ersättning från den nationella fond som skapats för processen.
Hur väger ni in att kostnaden kan bli så stor att man får riva ut?
– Jag förstår att det är en jätteviktig fråga, men den ekonomiska avvägningen görs inte av länsstyrelsen utan det är domstolen i slutänden som kan titta på det här med orimliga kostnader.
Jobbar utifrån direktiv
Enligt vattenförvaltningsförordningen ska vatten kunna klassas som konstgjorda eller kraftigt modifierade i vissa fall. Bland annat gäller det när kostnaderna blir orimligt höga.
Vad tänker du om att man förväntas göra miljöåtgärder, men det är inte säkert att man får hjälp med kostnaden och man får en sämre elproduktion? Är det rimligt?
– Det är det regeringen har fattat beslut om och länsstyrelsen jobbar utifrån det uppdrag vi har fått. Så länge vi inte får förändrade direktiv kan vi inte göra något annat.
Johan Charlier säger att avsikten med processen är att kraftverken ska finnas kvar.
– Vi har inte gått in och sagt att ”det här ska bort”.
Han säger att det inte heller finns någon plan på att försöka få till åtgärder som är så dyra att kraftverksägarna hellre river dammarna.
Men om någon damm rivs behöver det inte göra att sjöar sänks, enligt Johan Charlier går det att sätta in trösklar för att behålla nivåerna.
Andra klimatåtgärder
Om dammarna rivs försvinner elproduktion. Samtidigt lever vi i en tid med stor oro för både ökande elpriser och rentav strömavbrott i vinter. Enligt Johan Charlier är riktmärket att miljöåtgärderna inte får minska produktionen från vattenkraften med mer än 2,3 procent ett normalår. Han säger att länsstyrelsen inte kan göra avsteg från det på egen hand, i så fall behövs nya direktiv från staten.
Kraftverksägarna i Filipstad pekar på att deras dammar kan hjälpa till att mildra effekterna av ett extremare klimat med mer nederbörd.
– Jag har inte sett data på det, men man kan alltid argumentera för att det kan svälja en viss volym. Det finns andra åtgärder man kan vidta för att hålla kvar vatten i avrinningsområdet: lägga igen diken, skapa våtmarker och sådant.
Politisk kritik
Arbetet med nya miljövillkor för vattenkraften har mött kritik från fler än kraftverksägarna i Filipstad. Bland annat röstade riksdagen i mars för att uppmana regeringen att se till att de undantag som EU-rätten säger går att göra ska användas ”fullt ut”. M, KD, SD och C stod bakom förslaget med S, V, MP och L röstade emot.
I juni beslutade regeringen att låta två myndigheter utreda vattenkraftens lokala och regionala fördelar för energisystemet. Branschorganisationer ska få delta. Om det påverkar det arbete som pågår nu är oklart.
Frågan om nya miljövillkor för vattenkraften är komplex. Här finns många aktörer, många olika regelverk och många, långa handlingar.
Hur duktig ska man behöva vara på det här för att driva små kraftverk?
– Vi har stor förståelse för att mindre kraftverksägare gör det här utöver sitt ordinarie arbete i många fall. Vi försöker ta in så mycket kompetens från vår sida som vi kan. Sedan behöver man troligtvis ha hjälp av juridisk expertis eller något ombud om man inte har gjort en ansökan till mark- och miljödomstolen förut.
Fotnot: Det så kallade Tidö-avtalet mellan Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna säger att omprövningen av vattenkraften ska pausas ”tills det är kartlagt vilka konsekvenser omprövningen får för elproduktionen”. Partierna vill ta fram nya regler som säkerställer att ”intresset av elförsörjning väger mycket tungt”. Avtalet presenterades fredag den 14 oktober.