Alexandra Lundh har definitivt spelat längst av spelarna i det unga laget som SK Örnen i år ställer upp med. Hon startade sin innebandykarriär i damlaget redan som tolvåring och att hon besitter stor rutin går det inte att ta miste om när FT möter henne.
– Jag känner mig inte gammal, men jag är verkligen äldst, säger hon och skrattar.
2019 var det Daniel Johansson (som sedan tränade Filipstads IBK:s damlag reds. anm) som tränade Örnens damlag. När han var tvungen att operera sin höft fick Alexandra en större plats i föreningen.
– Jag tog över och blev den spelande lagkaptenen som tränade mina lagkamrater, säger och tillägger:
– Det var 2019, sedan 2020 var det flera spelare från laget som ville prova på att utvecklas på andra orter i andra lag och det drabbade oss hårt vilket ledde till att vi fick lägga ner så vi hade inget lag 2020.
Men under säsongen 2021/22 tog Jerry Magnusson initiativet att dra i gång ett damlag igen och tränade även laget, åter igen ställde Alexandra upp med stöttning för att hjälpa honom.
– Han drog ett stort lass och jag ville stötta honom för att få i gång allt igen.
Nu, säsong 2022/23, är det Thomas Bergqvist som har huvudtränaransvaret men Alexandra har även detta år en större roll än att vara på plan.
– Thomas tränade mig från att jag var tio år, det var den bästa tiden, han är väldigt auktoritär i sitt ledande och det är jag också. Det är väldigt högt i tak. Jag är nu assisterande tränare tillsammans med honom för laget, säger hon och tillägger:
– Jag fixade min tränarlicens förra veckan faktiskt!
Hon ser positivt på den "nygamla" rollen:
– Jag har jobbat inom förskolan men det är skillnad med barn på fem, sex år jämfört med att coacha äldre. Men jag tycker det är kul att få nya perspektiv. Det är ett ungt nysvetsat lag i år, många går fortfarande på gymnasiet, men vi har höga mål. Vi kom trea i tabellen förra säsongen och det blev ett sammansvetsat lag trots att vi kom från fem olika gäng. I år är det samma gäng plus två nyförvärv, säger hon.
Hon tycker att det känns bra nu när seriespelet har dragit i gång.
– Vi har spelat två matcher nu och det känns bra. Jag tycker att vi är i god form men vi vill utvecklas mer och vi är aldrig nöjda. Dock har vi glädjen, gemenskapen, viljan, potentialen och rutinen. Nu gäller det mest att lära känna Thomas och hans ledning, sånt blir ju alltid lite nytt, avslutar hon.