Hoppa till huvudinnehållet

Framtidens el kan produceras i gruvschaktet: ”Det är fullt möjligt”

Publicerad:
Sens (Sustainable Energy Solutions Sweden Holding AB) besökte Värmlandsbergsgruvan för att med hjälp av företaget UW-tech ta vattenprover och för att filma gruvschaktet. Kameran bärs fram till schaktet, den skulle gå ner till över 300 meters djup.
Sens (Sustainable Energy Solutions Sweden Holding AB) besökte Värmlandsbergsgruvan för att med hjälp av företaget UW-tech ta vattenprover och för att filma gruvschaktet. Kameran bärs fram till schaktet, den skulle gå ner till över 300 meters djup. Foto: Filip Kowalski

Kan el produceras i ett gruvschakt? Och finns det något bra sätt i Filipstads kommun att lagra energi?

Den frågan vill företaget Sustainable Energy Solutions Sweden Holding, Sens, ta reda på i en förstudie. I tisdags kom representanter från Sens till Värmlandsbergsgruvan i Nordmark för att tillsammans med företaget UW-tech filma gruvschaktet och ta vattenprover.

I mars släpptes nyheten om att Filipstads kommun undertecknat en avsiktsförklaring med Sens och Veidekke entreprenad om att inleda en förstudie kring nedlagda gruvor i kommunen. Syftet var att undersöka möjligheten att skapa och utveckla en testbädd för energilagring i kommunen.

I tisdags togs ett stort steg i förstudien vid Värmlandsbergsgruvan i Nordmark. Vattenprover togs i det cirka 400 meter djupa gruvschaktet. Dessutom sänktes en kamera ner för att filma det.

Henrik Boman är vd för Sens.
Henrik Boman är vd för Sens. Foto: Filip Kowalski

Sens vd Henrik Boman var en av dem som var på plats för att följa arbetet.

– Det har hänt en hel del sedan starten och jag tycker att det är roligt att vi har kommit så långt att vi kan jobba konkret, att vi har kunnat öppna gruvan och att vi ska ta oerhört relevanta vattenprover samt filma gruvan tvådimensionellt. Så småningom ska vi även filma den tredimensionellt, säger han.

Tisdagen i Nordmark kallar han för en milstolpe i projektet.

– Att vi har börjat gå ner i schaktet är bara det en milstolpe i det här projektet att bygga ett energikluster i Filipstad, tillsammans med en solpark och batteri i Filipstad på sikt, säger han.

Här gjordes det klart för att ta vattenprover.
Här gjordes det klart för att ta vattenprover. Foto: Filip Kowalski

Väsentliga prover

Att ta vattenprover var viktigt i det här skedet.

– Proverna är högst väsentliga för den miljömässiga delen, så att vi gör rätt till att börja med. Det är viktigt även rent ekonomiskt, för vi måste veta hur vattnet är för att veta vilka filtreringsmoduler vi ska använda oss av. När vi vet filtreringsmodulerna och därmed kostnaden vet vi också hur mycket vatten vi kan rena efter lagkraven som finns. Och då får vi också reda på hur vi ska rena vattnet, det vill säga om vi behöver temporära eller permanenta sedimenteringsdammar och i så fall hur mycket vatten som kan rinna genom detta och hur lång tid det kommer att ta, säger han.

Så ni får mycket information vid det här tillfället?

– Ja, vi får väldigt mycket information. Vattenproverna är relevanta för oss för att vi ska få veta hur vi ska hantera fortsättningen och för hur tidsschemat kommer att se ut.

Kameran sänks ner i det vattenfyllda schaktet.
Kameran sänks ner i det vattenfyllda schaktet. Foto: Filip Kowalski

Varför behöver ni filma det vattenfyllda gruvschaktet?

– För att se att schaktet är hyfsat rent att gå ner i. Och vi filmar också för att bekräfta vilken typ av brytning det är här. Det ser man kanske inte per automatik i schakten, men vi får även en inblick i orterna. Det är brytrummen längst ner som vi är på jakt efter. Vi vill se hur det har brutit och om det finns något vi måste åtgärda.

Gruvan var i drift mellan 1969 och 1980 och går ner till cirka 400 meters djup.
Gruvan var i drift mellan 1969 och 1980 och går ner till cirka 400 meters djup. Foto: Filip Kowalski

Värmlandsbergsgruvan är en relativt ny gruva, den öppnades av Ställbergsbolaget 1969 och var i drift fram till 1980.

– Vi hoppas att den är i ett bra skick. Vi har genomfört en scanning med Jan (Vennerströms) hjälp och det här är en av gruvorna som vi har konstaterat är en A-gruva i vår värld, det vill säga en gruva som det är värt att gå vidare med. Den är ganska ny, men den är vattenfylld. Det gör att vi inte vet vad som kan ha slängts ner i den, men totalt sett är det en gruva från en brytningsperiod som är modern, säger han.

Författaren Jan Kruse, som har skrivit ett antal böcker om gruvor, däribland om Värmlandsbergsgruvan, tyckte att det var spännande att luckan till gruvan hade öppnats igen.
Författaren Jan Kruse, som har skrivit ett antal böcker om gruvor, däribland om Värmlandsbergsgruvan, tyckte att det var spännande att luckan till gruvan hade öppnats igen. Foto: Filip Kowalski

Vattenproverna och filmerna ska nu analyseras, resultaten väntas komma om cirka tre veckor.

Har en övertygelse

Om projektet kommer att ge ett energikluster, där det kan produceras energi i kombination med lagring av energi, återstår att se. Med tanke på projektets omfattning väntas det dröja ett antal år innan det kan nå sitt mål.

Niklas Westman från UW-tech, som är rov-pilot, styrde kameran i vattnet. Rov står för remotely operated vehicles.
Niklas Westman från UW-tech, som är rov-pilot, styrde kameran i vattnet. Rov står för remotely operated vehicles. Foto: Filip Kowalski

Det är många bitar som behöver falla på plats. Men Henrik Boman är övertygad om att ett energikluster kommer att bli verklighet.

– Jag pratar om när och inte om. Vi kommer att bygga upp ett starkt energikluster kring Filipstad. Vi kommer att ta fram grön och hållbar energi i denna gruva och eller i gruvor runt ikring, säger han.

Artikeltaggar

ElEnergiFilipstadFilipstads kommunFilmerJan KruseMiljöVattenVeidekke

Så här jobbar Filipstads Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.