Vårdyrkena behöver få ett lyft – annars blir kommunen inte av med övertiden

Publicerad:
Vårdyrkena behöver få en statushöjning, annars kan den framtida rekryteringen bli ännu svårare än vad den är idag. Foto: Charlotte Ferneman

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

För en vecka sedan publicerade FT nyheten om att Filipstads kommuns vård och omsorg behövde ta till över 9 000 övertidstimmar för att klara sitt uppdrag.

En anledning som lyftes fram var att det saknas folk som kan ta jobben inom vårdyrkena.

Här ligger en utmaning som är svår att lösa. Människorna som kommer att vara i behov av vård kommer inte försvinna, men utan att göra yrket undersköterska attraktivt kan den personalkategorin göra det på sikt.

Att få tag på sommarvikarier kan vara en tuff uppgift.

Filipstads kommun är inte ensamt om att ställas inför en bister verklighet när den tillsvidareanställda personalen inom vård och omsorg ska få ut sin välförtjänta semester.

Just sommaren 2022 var en stor bidragande orsak till att kommunen behövde 9000 övertidstimmar totalt sett över året för att klara sitt uppdrag som vårdgivare.

Här är det tydligt att det finns något slags systemfel. Vikariejobben finns uppenbarligen där att söka, men människorna som har adekvat utbildning finns inte eller så jobbar de inom andra yrken.

Att vårdyrkena inte riktigt prioriteras av potentiella arbetstagare kan ha flera olika orsaker. Lönen är en tänkbar faktor. Om en undersköterska som funderar på att ta ett vikariejobb ser att pengarna som kan tänkas trilla in på kontot inte matchar levnadskostnaderna blir drivkraften inte särskilt stor att söka tjänsten.

Arbetsuppgifterna är en annan. Att jobba med människor med olika typer av vårdbehov kan vara tungt, även om det finns hjälpmedel för till exempel lyft. Det krävs ett visst sorts pannben för att ta ett jobb som kan vara fysiskt och psykiskt krävande på samma gång.

Det viktigaste av allt är dock arbetsmiljön. För någon som ska ta ett jobb inom till exempel hemtjänsten behöver det göras på gränsen till övertydligt att Filipstads kommun är världens bästa arbetsgivare. Yrkena undersköterska och vårdbiträde är i behov av att få en renässans. Dagens potentiella arbetstagare behöver känna att det är roligt att jobba med människor i Lesjöfors, de behöver känna att specialisthemtjänsten öppnar för karriärvägar som få andra arbetsplatser gör. Det ska kännas att det är värt att pendla in till Filipstads kommun från Karlstad, Hällefors, Storfors och Hagfors för att få jobba i Filipstad.

Hur når man då dit? Hur ska rekryterarna kunna påstå att Filipstads kommun är världens bästa arbetsplats och kunna ha täckning för det?

Det är förstås en oerhört komplicerad fråga. Om Filipstads kommundirektör Hannes Fellsman hade svaret på den frågan hade han förmodligen fått börja åka på turné genom Sverige och hålla föredrag för tusentals tjänstepersoner inom offentlig förvaltning.

Den enkla genvägen till att göra arbetsplatsen attraktiv är förstås pengar – för precis som så mycket annat kostar en stärkt arbetsmiljö. Men i tider då kommunens organisation har ett pågående anställningsstopp och inköpsstopp att förhålla sig till är det svårt att motivera kostnadskrävande satsningar.

Men grundläggande för arbetstagarna inom vård och omsorg är behovet av trygghet och tydlighet på arbetsplatsen. Personalen behöver kunna ges garantier för att till exempel gångtiderna mellan brukarna inte ska bli en stressfaktor, den behöver också bli sedd och lyssnad på varje arbetsdag och den behöver bli uppmuntrad till att söka olika vidareutbildningar.

Och det behövs, när ekonomin tillåter, firas i massor. Realistiska mål som satts för verksamheten och som har blivit uppfyllda bör resultera i gofika till samtliga inom arbetsgruppen. Framgång föder framgång.

Det kan vara så att Filipstads kommun redan idag har kommit långt i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, men det finns säkert mycket kvar att göra. Över 9000 övertidstimmar under 2022 är ett tecken på att det finns en viss förbättringspotential.

Det är först när barn- och utbildningsnämnden tvingas att öka antalet platser till vård- och omsorgsprogrammet på Spångbergsgymnasiet, på grund av ett höjt söktryck, som man vet att undersköterskeyrkets renässans har kommit igång.

Över 9 000 timmars övertid: ”Det kan vara ett bevis på att det inte finns folk”

Artikeltaggar

ArbeteArbetsplatserFilipstadFilipstads kommunHagfors kommunHannes FellsmanKarlstadLedareLesjöforsOmsorgSpångbergsgymnasietUtbildningVårdVård och omsorg

Läs vidare