I fredags ringde klockorna in till den gravallvarliga, men samtidigt roliga och intressanta kyrkogårdsvandringen vid Filipstads kyrka. Det var åter dags för Carl Jan Granqvist att guida och ge besökarna en inblick i östra Värmlands intressanta industriella och kulturella utveckling.
Med sin gedigna kunskap om Värmlands historia, gav Carl Jan genom sitt entusiasmerande berättande liv åt betydande personligheter som bott och verkat på orten.
Stunden inleddes med stämningsfull musikunderhållning inne i Filipstads kyrka, varpå kyrkoherde Jaana Pollari Lindström hälsade alla historieintresserade hjärtligt välkomna. Dagen till ära hade man bjudit in studenter och lärare från Bergsskolan, Skogsskolan, Restauranghögskolan samt Spångbergsgymnasiet och aftonens evenemang var ett samarbete mellan Filipstads församling och Föreningen Berith Bergströms Minne, där Bodil Kampf fanns på plats som representant för föreningen.
Så var dags för dagens ciceron och huvudperson Carl Jan Granqvist att ta över ordet. Och i vanlig ordning så förvaltade han det på bästa sätt. Både länge och väl. Carl Jan poängterade vikten med att förmedla vår bygds historia, och på bästa manér levererade han sedan en drygt timslång, både fängslande och intressant, historielektion där flertalet betydande personligheter, vilka härrör från just östra Värmland lyftes fram och uppmärksammades. Alltifrån konstnären Axel Törneman till uppfinnaren, innovatören och ingenjören tillika Filipstads stora stolthet John Ericsson.
– John Ericsson ligger begravd i Sveriges mest magnifika mausoleum, jag rekommenderar därför samtliga i församlingen att göra ett besök vid hans sista viloplats, uppmanar Carl Jan.
Under historielektionen fick församlingen lära sig både det ena och det andra. Till exempel att efter att Filipstads gamla kyrka brann ner år 1775, påbörjades uppbyggnaden av den nuvarande stenkyrkan, vilken enligt utsago kostade en och en halv guldtunna att bygga, att Filipstad är uppkallat efter ett av Gustav Wasas barnbarn som hette just Filip, och att på 1880-talet tillverkades järnet till Eiffeltornets nitar på Borgviks bruk, Grums kommun.
Dock var det inte någon monolog i den bemärkelsen som framfördes, utan Carl Jan slängde allt som oftast ut spontana frågor till åhörarna som i sin tur fick ställa frågor till honom, vilket gjorde att stämningen rakt igenom var tämligen uppsluppen och lättsam.
Kunglig information
Med stor entusiasm lotsade Carl Jan åhörarna genom både Sveriges och Värmlands historia. Näst intill utantill. Han påminde även åhörarna om att 2023 är ett stort jubileumsår; bland annat firar vår Konung Carl XVI Gustav 50 år på tronen och Sverige som land firar 500 år. Och så fick de naturligtvis också ta del av senaste nytt från Gastronomiska akademien. Till exempel fick församlingen lära sig att Stockholm är Europas gastronomiska huvudstad år 2023.
– Vår kung Carl XVI Gustav är så kallad arbetande ledamot i Gastronomiska akademin, och när han nu ska ut på sin landsturné för att fira 50 år på tronen, har akademin varit med och komponerat så kallade landskapsmåltider. Varje landskap kommer att kunna servera sin egen landskapsmåltid bestående av både förrätt, varmrätt samt dessert till kungen när han kommer på besök, berättar Carl Jan som i samma andetag poängterar skillnaden mellan mat och måltid.
– Mat äter vi för att vi måste ha energi för att orka jobba. En måltid däremot, består av goda råvaror, är ett gott hantverk och skapar poesi. Måltiden är en perfekt plattform för samtal som sedermera mynnar ut i demokrati, förklarar Carl Jan.
Smålänning utvecklade Värmland
Därefter var det så dags för kyrkogårdsvandringen där Carl Jan med van hand guidade den intresserade och lyssnande gruppen genom Värmlands historia. Han stannade till vid vissa utvalda prominenta och för Värmland betydande personers gravstenar, och berättade sedan om deras liv och gärningar. En av dessa var Smålandsfödde Franz von Schéele som fått en magnifik gravsten rest över sin grav. Schéele var född den 21 oktober 1795 på Prinsnäs, Norra Sandsjö socken i Jönköpings län och dog den 20 juli 1863 i Filipstad. Han var en svensk bergsman, kommunalman, överintendent samt tecknare och verkade för att utveckla Värmland på olika sätt. Franz von Schéele var bland annat medverkande till stiftandet av värmländska bergselementarskolan samt värmländska naturhistoriska föreningen.
Jan Håkanson, rektor på Bergsskolan deltog under kyrkogårdsvadringen, det var andra gången för honom och enligt Jan var det mer folk i år än i fjol som slutit upp till vandringen.
– Jag tyckte verkligen att det var jättetrevligt. Det är ju ett stycke industrihistoria som vi får ta del av, dessutom är det ett bra tillfälle att få träffas representanter från både Bergsskolan, Skogsskolan, Restauranghögskolan och Spångbergsgymnasiet. Det är ett jättebra initiativ, säger Jan.
Och fortsätter:
– Det är bra att man lyfter fram historien och att det finns personer som är begravda i Filipstad som satt avtryck i Värmland, att dessa människor faktiskt skapat företag som dagens studenter får jobb i idag. Det är bra för ungdomarna att få se och höra att dessa personer gjort bra saker för både Värmland och Sverige, menar Jan.
Han beskriver Carl Jan som en person som besitter mycket kunskap, och att under den här dagen får han vara fri i sitt berättande, vilket gör att man får lära sig lite mer än det som står i historieböckerna. Efter vandringen bjöd Jan Håkanson på vackra toner via sitt flygelhorn, och naturligtvis var det Värmlandsvisan som fick avsluta årets kyrkogårdsvandring.