Under lördagen arrangerades Högbergsfältet dag. Besökarna fick följa med på en guidning i det vackra och intressanta naturvårdsområdet. Dessutom invigdes en unik triangel.
Birgitta Juvél visade runt besökarna på Högbergsfältet och berättade om dess fascinerande historia.
Här finns några av de äldsta gruvorna i Värmland. Det finns både rester av gruvlämningar och så kallade jordkojor. Det finns en gammal gruvkyrkogård, kapell och fina strövstigar. Besökarna fick även möjlighet att gå in i orten Tilas stoll.
Det här var andra gången som Högbergsfältets dag arrangerades.
– Det är för att folk ska få lite rekreation och få komma ut lite och få reda på mer om Högbergsfältet. Det är ideellt arbete så vi tjänar också en liten slant till föreningen, berättade Birgitta Juvél.
Omkring 16 deltagare från föreningen såg till att arrangemanget kunde genomföras.
– Det kom ett 50-tal besökare och det får vi vara nöjda med.
Unik triangel
Högbergsfältets dag öppnades genom att det ringdes i en så kallad triangel. Det är en ställning som man hängt en triangel i, när man slår på den sätts den i svängning. Det kan liknas vid en stämgaffel, man slår på triangeln med en klubba vid ringning.
När de små församlingarna hade byggt färdigt sin kyrka så kunde pengarna vara slut, vilket gjorde att man inte hade råd med någon kyrkklocka. Då var en triangel en billigare lösning. Under dagen återinvigdes denna triangel vid Skavnäsets kapell.
Torbjörn Nordwall förklarar att den återupptäcktes på herrgården i Persberg - i en av ekonomibyggnaderna där.
– Familjen Sandvall skänkte den till föreningen vi i Persbergsbygden. Den är ganska unik då det bara finns tre bevarade idag plus den här. Det är lite roligt att den kommer tillrätta, säger Torbjörn Nordwall som har ett stort intresse för Persbergsbygdens historia.
Viktigaste gruvan
Under den guidade turen visade Birgitta Juvel bland annat Torskbäcksgruvan som var den viktigaste i det här området. Den är cirka 210 meter djup.
Hon berättade att arbetarna jobbade under tuffa förhållanden. Utan hjälm på huvudet klättrade de på rangliga stegar ner i underjorden och det inträffade även flera allvarliga olyckor.
– Även kvinnorna jobbade och barnen började jobba från cirka tio års ålder, berättade Birgitta Juvél.
Dessutom härjade även smittsamma sjukdomar som exempelvis tyfus, kolera och malaria.
Stor strejk
Gruvarbetarna försökte förbättra sina arbetsvillkor genom en stor strejk den 16 augusti 1869. Omkring 300-400 arbetare deltog i strejken som var den första gruvstrejken i Värmland.
Det var dock inget tilltag som uppskattades högre upp i hierarkin och det lades ner ett stort arbete för att försöka hitta de arbetare som startade strejken.
Turen tog cirka 1,5 timme. Det fanns även försäljning av kaffe med bröd, dricka och grillad korv.
Arrangör var föreningen Vi i Persbergsbygden.