Åsa Jarl har arbetat i 14 år som diabetessjuksköterska på barn- och ungdomsmottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad, sedan 2003 på barn- och ungdomskliniken.
Här svarar hon på sex snabba frågor om diabetes typ-1.
1. Vem kan få diabetes typ-1?
– Det kan drabba vem som helst och närsomhelst, orsaken är en gåta. Det är en autoimmun sjukdom och beror inte på att man ätit för mycket socker.
2. Hur många barn i Värmland insjuknar varje år?
– Cirka 30 barn och ungdomar.
3. Hjälpmedlen har blivit fler och bättre - hur har utvecklingen sett ut de senaste åren?
– Vi har gått från pumpar med CGM som kunnat bromsa insulintillförseln för att undvika låga blodsockervärden till att de idag också kan gasa samt även autokorrigera höga värden, man behöver fortfarande ange hur mycket kolhydrater man ska äta. Appar och följarfunktioner har också utvecklats.
4. Forskas det mycket på diabetes?
– Ja, det forskas mycket- är man intresserad av forskning så kan man hitta information i T1D appen.
5. Kommer det komma ett botemedel?
– Det hoppas och tror vi på, men vi vet inte när.
6. Hur upplever du att kunskapen om diabetes är hos allmänheten?
– Relativt god, men det behövs kontinuerlig information.
Diabetes typ-1
Totalt lever 50 000 personer i Sverige, både vuxna och barn, med den obotliga och livshotande sjukdomen typ 1-diabetes. Det är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att kroppens immunförsvar attackerar de egna vävnaderna. Vid typ 1-diabetes angrips de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln så att de inte längre kan producera insulin. Utan insulin kan vi inte leva.
Källa: Barndiabetesfonden
De tre vanligaste fördomarna om typ-1 diabetes
Trots sjukdomens allvar finns det många fördomar om typ 1-diabetes. Här listar vi tre av de vanligaste myterna om typ 1-diabetes.
1: ”Personer får typ 1-diabetes eftersom de ätit för mycket socker”
Nej, personer får inte typ 1-diabetes för att de har ätit för mycket socker. Forskarna har inte kunnat se någon skillnad mellan de som får, eller inte får typ 1-diabetes, när det gäller kost eller fysisk aktivitet. Vem som helst kan drabbas, när som helst under livets gång. Till skillnad från typ 1-diabetes är däremot risken att insjukna i typ 2-diabetes kraftigt kopplad till obesitas (fetma), ohälsosam kost och för lite fysisk aktivitet.
2: ”Det är väl bara att ta en spruta?”
En vanlig myt om typ 1-diabetes är att det ”bara är att ta en spruta”. Det stämmer inte. En person med typ 1-diabetes behöver i snitt ta 1 000–2 000 insulininjektioner och förväntas göra 3 000 blodsockerkontroller varje år (eller kontinuerlig glukossensor som mäter blodsockret hela tiden) – bara för att överleva. Typ 1-diabetes har den mest komplexa behandlingen av alla sjukdomar, som inte görs av sjukhuspersonal utan av patienten själv. Blir blodsockret för lågt kan det leda till medvetslöshet, kramper eller i värsta fall död, blir det för högt kan det leda till livshotande syraförgiftning och på sikt invalidiserande komplikationer och för tidig död.
3: ”Typ 1-diabetes växer bort med åren”
Förr kallades typ 1-diabetes ofta för ”barndiabetes” och många trodde att sjukdomen skulle växa bort ju äldre barnet blev. Det stämmer inte. Typ 1-diabetes, som är det korrekta namnet på sjukdomen, är livshotande och obotlig. För alla barn, ungdomar och vuxna som insjuknar krävs insulinbehandling dygnet runt, livet ut – bara för att överleva. En del personer med typ 2-diabetes kan bli ”villkorligt friska” om de lyckas gå ned i vikt och lyckas ändra till mer hälsosamma levnadsvanor, men personer med typ 1-diabetes kan idag inte bli friska.
Hämtat från barndiabetesfonden.se