Hoppa till huvudinnehållet

Inga skyddsrumskontroller senaste tio åren - ingen hjälp till funktionsnedsatta

Publicerad:
Reporter Göran Persson
Göran Persson
goran.persson@filipstadstidning.se
En skylt som visar att det finns skyddsrum i fastigheten.
En skylt som visar att det finns skyddsrum i fastigheten. Foto: Petra Lindell/TT

I Filipstads kommun finns det totalt 9 542 skyddsrumsplatser och i Hällefors kommun finns det 4 933 skyddsrumsplatser. Inga av skyddsrummen har dock kontrollerats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, under de senaste tio åren.

Under de senaste tio åren så har MSB gjort nio tillsyner av skyddsrum i Hällefors kommun och bara en tillsyn i Filipstads kommun. En tillsyn är en mindre genomgång, medan en kontroll är grundlig genomgång av ett skyddsrum.

Det här visar uppgifter som FT har begärt ut från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Fullt brukbara

Enligt MSB så är de flesta av landets 64 000 skyddsrum dock fullt brukbara, det förekommer dock anmärkningar vid kontroller. Men enligt MSB handlar det om små brister som är lätta för fastighetsägaren att åtgärda. Dessutom påpekar myndigheten att ett skyddsrum kan ha fortsatt fullgott skydd trots mindre brister.

MSB genomför en besiktning när skyddsrummet är nybyggt. Efter det görs tillsyner och kontroller. Idag har MSB dock bara två kontrollanter som genomför kontroller av skyddsrum i hela landet.

Det är fastighetsägare som har ansvar för underhåll av skyddsrummet så att allt fungerar och att all utrustning finns. Dessutom ska byggnadens fasad vara uppmärkt med en skyddsrumsskylt, det ska även finnas en skylt på väggen bredvid ingången in till själva skyddsrummet.

Ingen organisation

Under kalla kriget fanns det en organisation på plats med personer som var utsedda att hjälpa befolkningen ner i skyddsrum i olika områden. I dag finns det ingen sådan organisation. Det här innebär att exempelvis äldre personer, rullstolsburna och personer med någon funktionsnedsättning får lita på att exempelvis grannar kan hjälpa dem till det närmaste skyddsrummet.

– Många skyddsrum är tillgängliga men alla har inte som regel anpassningar för människor med till exempel funktionsnedsättning. I kris eller krig kan man tänka på att det är de med störst behov av stöd som får hjälp av samhället. MSB brukar prata om vikten av att man ska lära känna sina grannar. Om man redan innan vet om att någon har en funktionsnedsättning så är det större chans att kunna hjälpas åt vid till exempel en utrymning, säger Elin Bohman, pressekreterare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Är lösningen alltså att grannar ska hjälpa grannar ner i skyddsrummen?

– Att samverka och lära känna sina grannar är viktigt ur många aspekter. MSB är av uppfattningen att vi hjälper våra medmänniskor, säger Elin Bohman.

Artikeltaggar

BeredskapFunktionsnedsättningFörsvarMSBOrganisationerSamhällsskydd

Så här jobbar Filipstads Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.