Hoppa till huvudinnehållet

Linda ger en njure till sin Dan: ”Det var ett självklart val för mig”

Publicerad:
Reporter Sanna Aronsson Sandberg
Sanna Aronsson Sandberg
sanna.aronssonsandberg@filipstadstidning.se
Reporter Emely Wallo Bergare
Emely Wallo Bergare
emely.wallo@filipstadstidning.se
Dan behöver en ny njure – det ska han få av sin fru Linda som var en perfekt match.
Dan behöver en ny njure – det ska han få av sin fru Linda som var en perfekt match. Foto: Emely Wallo Bergare

När sjukdomen väl slog till fanns det inga tvivel om att hon ville hjälpa sin livskamrat. Den 15 februari får Dan Hultman en njure av sin fru Linda.

– Jag gör allt för att han ska få må bra, säger hon.

FT träffar paret för att prata om organdonation, hur man tar sig igenom tuffa kriser och om deras livslånga kärlek.

Ett skarpt solsken strömmar in genom de stora fönstren intill kökets matbord. Härifrån går det blicka ut över de snötäckta vidderna och Lesjön som så här års ligger stilla.

– Nu har det vuxit upp så mycket sly, förr kunde man se Wasa, om kvällarna såg fabriken nästan ut som ett stort skepp i sjön, berättar Dan.

Här, på denna plats i Lesjöed, har han och Linda bott sedan 1998. Det är här som två vuxit till en familj på fem. Här som drömmar besannats och tårar fällts. Här som livet skett helt enkelt.

Hade en hjärntumör

Linda och Dan blev ett par redan för 32 år sedan. De har under dessa år flera gånger tagit sig igenom motgångar men också bevisat att man tillsammans kan klara av mer än vad man tror.

– Man blir starkare tillsammans när man utsätts för olika prövningar, säger Linda.

– Vi har tagit oss igenom både när jag hade en hjärntumör och blev misshandlad, tillägger Dan.

Paret blev åter igen varse om att inte ta livet för givet när Dan fick beskedet att han hade drabbats av kronisk njursvikt.

– Första gången de märkte att jag hade höga värden var när jag mönstrade. Sedan hade min mamma och hennes pappa samma sjukdom så det var ändå väntat.

Till slut blev sjukdomstillståndet så illa att Dans njurar vägde 4,7 kilo styck istället för 150 gram som är vad en njure egentligen ska väga.

– Det var som att jag bar på tvillingar, det syntes rejält på magen.

Dan och Linda har varit gifta sedan 1999. Deras kärlek har tagit dem genom livets prövningar.
Dan och Linda har varit gifta sedan 1999. Deras kärlek har tagit dem genom livets prövningar. Foto: Emely Wallo Bergare

Ett enkelt val för Linda

I november behövde läkarna ta bort båda njurarna då det inte längre fanns plats för dem innanför Dans kropp, sedan dess har han fått gå på dialys fyra gånger i veckan.

– Jag har alltid jobbat 24/7 men nu orkar jag ingenting. Varje gång jag är på dialys tar det fyra och en halv timme plus resa till och från Karlstad. Efteråt blir jag väldigt trött, säger Dan.

Linda berättar att hon fått göra väldigt många undersökningar under utredningen för att ta reda på om hon var en match till Dans njurtransplantation.
Linda berättar att hon fått göra väldigt många undersökningar under utredningen för att ta reda på om hon var en match till Dans njurtransplantation. Foto: Emely Wallo Bergare

När det stod klart att Dan behövde en organdonation var valet lätt för Linda.

– Redan innan han blev dålig så hade jag bestämt mig för att den dagen Dan behövde det, ge honom en av mina njurar om jag kunde. För mig är det väldigt viktigt att jag vill göra allt för dem jag älskar och att de ska må bra. Att vi ska bli en familj som kan leva som vanligt igen.

Omfattande undersökningar

Efter en lång process med många provtagningar, röntgen och EKG i tio månaders tid stod det äntligen klart att Linda var en match.

– De har verkligen gått igenom allt, hela kroppen. De har kollat både fysiskt och psykiskt, samt att jag gör detta av fri vilja, säger Linda.

– De har till och med kollat med mig så jag inte tvingar Linda till detta, tillägger Dan.

De ser på varandra och det är så uppenbart vilken stark kärlek de delar. När FT träffar dem är det exakt två veckor kvar till den stundande operationen. Linda är först ut.

– De tar mig först, sen Dan ganska snart inpå. Det är klart det är lite nervöst men det känns väldigt bra och jättetryggt.

Efter deras operationer väntar en tids rehabilitering men Dan har redan siktet inställt på att vara på benen snabbt.

– Mitt mål är att börja jobba igen efter semestern.

Dan har redan siktet inställt framåt - efter semestern är målet att börja jobba igen.
Dan har redan siktet inställt framåt - efter semestern är målet att börja jobba igen. Foto: Emely Wallo Bergare

Intervjun lider mot sitt slut efter ett fint samtal och några koppar kaffe. Parets hundar som varit nära sin husse och matte under hela intervjun ligger på varsin hundbädd och kisar i solskenet som fortfarande strålar in från fönstret.

– Hundarna ger oss mycket energi och glädje och finns som ett stöd för oss, säger Linda.

”Man blir starkare”

Det känns verkligen rofyllt i huset och längtan efter att få operationen avklarad känns i luften.

– Jag ringde in till radion när de frågade om nån lyssnare hade ett speciellt datum man längtade till. Då sa jag den 15 februari, säger Dan.

När de till sist får frågan vad som händer i en när man tvingas gå igenom sådana här tuffa saker är de eniga:

– Allt annat blir ståendes, livet sätts på paus, men man blir helt klart starkare när sånt här händer, säger de avslutningsvis och tittar kärleksfullt på varandra.

Dan och Linda har varandras namn intatuerade på handlederna. Ett bevis på deras starka kärlek.
Dan och Linda har varandras namn intatuerade på handlederna. Ett bevis på deras starka kärlek. Foto: Emely Wallo Bergare

Artikeltaggar

HusdjurKarlstadLesjönMänskligtOrgandonationSjukdomVård och omsorgWasa

Så här jobbar Filipstads Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.