Hoppa till huvudinnehållet

De rasar över livsfarliga vägar: ”Nu är inte ens riksvägarna farbara dygnet runt”

Publicerad:
Reporter Göran Persson
Göran Persson
goran.persson@filipstadstidning.se
Peter Karlsson, stationschef vid räddningstjänsten i Filipstad, visar en bild från en trafikolycka med buss efter Nordmarksvägen år 2011. Han menar att vägunderhållet på den vägen inte har blivit bättre sedan dess.
Peter Karlsson, stationschef vid räddningstjänsten i Filipstad, visar en bild från en trafikolycka med buss efter Nordmarksvägen år 2011. Han menar att vägunderhållet på den vägen inte har blivit bättre sedan dess. Foto: Göran Persson

Yrkeschaufförer rasar nu mot bristerna i vägunderhållet under vintern - både på riksvägarna och det mindre vägnätet i Filipstads kommun med omnejd. Flera åkare har ibland tvingats ställa lastbilarna på grund av att de inte har vågat bege sig ut på de isiga vägarna.

Yrkeschaufförerna får stöd i sin uppfattning av Peter Karlsson, stationschef vid räddningstjänsten i Filipstad,

– Det är inte bara i år som det är dåligt. Sedan bussolyckan år 2011 på Nordmarksvägen så har det inte blivit bättre vägunderhåll på den vägen, säger Peter Karlsson under en gemensam pressträff på räddningstjänsten i Filipstad.

Peter Karlsson, chef på räddningstjänsten Filipstad, är mycket kritisk till bristerna i vinterväghållningen av flera vägar.
Peter Karlsson, chef på räddningstjänsten Filipstad, är mycket kritisk till bristerna i vinterväghållningen av flera vägar. Foto: Göran Persson

Peter Karlsson menar att allt prat om nollvisionen (red.anm innebär att på sikt ska ingen ska skadas allvarligt eller dö på vägarna) inte är mycket värt när inte ens halkbekämpningen på vägarna fungerar - vilket han menar borde vara helt grundläggande för att försöka förhindra trafikolyckor och därmed svårt skadade människor eller dödsfall.

Allvarlig olycka

Yrkeschaufförerna berättade om flera tillfällen i vinter när de har tvingats låta sina lastbilar stå parkerade på grund av svår halka, när de har fått vänta i timmar på sandning eller saltning, eller när de ändå har kört men med hjärtat i halsgropen.

Nollvisionen

– År 1997 tog svenska riksdagen beslutet om att Nollvisionen ska vara grunden för trafiksäkerhetsarbetet som bedrivs i landet.

– Detta innebär att på sikt ska ingen dödas eller skadas allvarligt inom vägtransportsystemet.

Källa: Trafikverket

Det handlar inte bara om mindre vägarna utan de menar att även riksväg 63 och riksväg 26 har haft ett bristande vägunderhåll under vintern.

Nu menar de att måttet är rågat för länge sedan och att det måste hända något så att vinterväghållningen blir bättre - innan det sker någon riktigt allvarlig olycka.

När de ringer och varnar om halka så upplever de också att det kan vara svårt att få gehör hos Trafikverket och entreprenörerna.

Farlig situation

Yrkeschauffören Björn Edling menar att inte ens riksvägarna håller en godtagbar standard.

– Nu är inte ens riksvägarna farbara dygnet runt, säger Björn Edling.

Yrkeschauffören Björn Edling menar att inte ens riksvägarna håller en godtagbar standard.
Yrkeschauffören Björn Edling menar att inte ens riksvägarna håller en godtagbar standard. Foto: Göran Persson

Han berättar om ett tillfälle när riksväg 26 saltades och sen blev det en återfrysning på vägen på kvällen. Trots att han och andra ringde och påtalade detta för ansvariga så kom det aldrig någon saltbil förrän nästa morgon.

– Om man saltar på kvällen så klarar man hela natten. Det är ett kontinuerligt jobb som inte sköts i det här läget. Då har man farbara riksvägar i varje fall, säger Björn Edling.

Vid det här tillfället höll han en låg hastighet, trots detta så hamnade lastbilen på tvären och tog upp hela vägbanan mellan Kristinehamn och Storfors.

– Man är glad att man inte möter någon en sådan gång.

Yrkeschaufförerna är rädda för att det bara är en tidsfråga innan det inträffar någon riktigt allvarlig trafikolycka. Till vänster Björn Edling. Till höger Marcus Mellqvist och Magnus Mellqvist.
Yrkeschaufförerna är rädda för att det bara är en tidsfråga innan det inträffar någon riktigt allvarlig trafikolycka. Till vänster Björn Edling. Till höger Marcus Mellqvist och Magnus Mellqvist. Foto: Göran Persson

Förut användes även saltblandat grus vid extremfall och det hade god effekt, menar han. Han berättar även att försök med att kalka vägarna slog väl ut tidigare och visade sig vara en effektiv halkbekämpning.

– Vi hade en nära dialog med väghållarna då och de uppskattade våra synpunkter.

Liv eller död

Även räddningstjänsten och ambulansen i Filipstad drabbas av bristerna i vägunderhållet. De måste ofta sänka hastigheten kraftigt vid utryckning på grund av halka, trots att varje minut räknas när de åker på larm. Ytterst kan längre framkörningstid handla om liv eller död.

– Vi måste komma fram, men det tar längre tid, säger Peter Nordin som är ambulanschef vid ambulansstationen i Filipstad.

Peter Nordin är ambulanschef vid ambulansstationen i Filipstad.
Peter Nordin är ambulanschef vid ambulansstationen i Filipstad. Foto: Göran Persson

Han konstaterar även att de tunga ambulansfordonen tar mycket stryk på de ojämna vägarna.

– Man måste fram men det är obehagligt att köra ibland.

Viktig samhällsfråga

Yrkeschaufförerna menar att detta är en viktig och avgörande fråga för hela samhället. Om inte transporterna kan fungera så drabbar det även exempelvis matleveranserna till butikerna och leveranser av mediciner till apoteken.

– Hela samhället bygger på transporter på väg. Men vi är rädda för att utföra vårt arbete, menar Susanne Troedson, affärsområdeschef på logistikföretaget VSV Unite

Nu kräver de att Trafikverket ser till så att vinterväghållningen blir bättre - samt att myndigheten gör noggrannare och tätare kontroller av hur entreprenörerna sköter plogning, skrapning, sandning och saltning av vägarna.

Artikeltaggar

BristerFilipstadLastbilarPeter KarlssonPeter NordinTrafikTransport

Så här jobbar Filipstads Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.